The Faculty of Arts

En svensk stil?

Press release
2017-05-22

Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska stilen har bevarats och förmedlats ända sedan 1700-talet.

- En viktig anledning till att det gustavianska stilidealet har stått så starkt är för att det har lyckats förena en rad till synes motsägelsefulla rörelser under 1900-talet, som till exempel tradition och modernitet, och nationalism och internationalism, och att den har blivit del av olika utopiska visioner, säger Hedvig Mårdh, doktorand vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Den gustavianska stilen, kopplad till 1700-talet och Gustav III och Gustav IV Adolf, har blivit intimt förknippad med vad som har blivit utpekat som ett specifikt svenskt kulturarv kopplat till svensk smak och inredning. Stilen har generellt värderats högt av både museer och konstvetare som har producerat nationella och internationella utställningar och publikationer och även bidragit till en framgångsrik möbelproduktion sedan slutet av 1800-talet och fram till idag, vilket inkluderar både IKEAs 1700-talssatsning och mer småskalig produktion.

Det handlar alltså om ett återkommande återbruk, i form av kopior, rekonstruktioner och iscensättningar av perioden. I sin avhandling A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, har Hedvig Mårdh studerat tre perioder som alla belyser återbruket av det gustavianska på olika sätt:

1890-talet då både det konstvetenskapliga ämnet, museiinstitutioner och kulturmiljövården växte fram1930-1940-talet då produktionen av stilmöbler existerade parallellt med funktionalismen1990-talet, ett decennium präglat av en kulturarvsboom, ekonomisk kris och sökandet efter en nationell identitet i en europeisk kontext.Att stilen har överlevt både som kulturarv och som kommersiell produkt har flera orsaker. Förutom att den har lyckats samla motstridiga samhällsrörelser och krafter genom att ständigt återskapas, har också konstvetare och museitjänstemän spelat en viktig roll genom att skriva in stilen i en svensk kanon. Men det är inte bara akademin utan även monarkin, museer och kommersiella företag och olika statligt finansierade initiativ, till exempel internationella utställningar som har bidragit till stilens starka ställning och betydelse för en svensk självbild.

I avhandlingen undersöker Hedvig Mårdh stilbegreppets betydelse för det konstvetenskapliga ämnet och för kulturarvsprocesser.

- Stilbegreppet kan vara problematiskt och är ofta ideologiskt laddat, i och med att det förmedlar uppfattningar om till exempel förändring över tid och nationell identitet, säger Hedvig Mårdh.

Det går inte att se stil som ett statiskt begrepp utan som aktivt, föränderligt och med agens, menar hon. Olika bruk av det gustavianska, till exempel konstnärers tolkningar eller olika historiska sällskaps aktiviteter kan öka förståelsen och tolkningar av den gustavianska stilen. Hur vi talar om, beskriver och iscensätter kulturarv har betydelse eftersom det påverkar hur vi handlar och hur vi identifierar och förvaltar kulturarv.

- Det finns begränsade resurser och begränsat utrymme för vad som visas upp och bevaras. Att peka ut något som det bästa, det svenskaste eller smakfullaste innebär också att något annat väljs bort. Det är viktigt att öka medvetenheten om hur kulturarv skapas, vilka processer som ligger bakom, vilken roll de akademiska ämnena har i dessa processer och hur forskningen samverkar med praktiken och på så vis formar iscensättningen av kulturarv, säger Hedvig Mårdh.

Avhandlingen utgår från forskningsfältet kritiska kulturarvsstudier och granskar konstvetenskapens roll i skapandet av kulturarv och kopplingen till ett nationellt kulturarv. Det är ett perspektiv som bara delvis har uppmärksammats tidigare.

Inte heller har materialet som står i fokus för avhandlingen tidigare satts i samband med varandra - hur påverkar textböcker, utställningar, historiska sällskap och möbelproduktion varandra och vilken roll spelar konstvetenskaplig forskning i dessa sammanhang?

Mårdh Hedvig (2017): A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317856

Kontakt:

hedvig.mardh@konstvet.uu.se">Hedvig Mårdh, doktorand vid konstvetenskapliga institutionen, hedvig.mardh@konstvet.uu.se, 018-471 28 96, 0733-40 28 54 

News