Historisk-filosofiska fakulteten

Ingeborg Löfgren: "Sanning, tolkning och grymhet"

  • Datum: 2017-12-05 kl 13:15 15:00
  • Plats: Engelska parken - Eng2-K1022
  • Arrangör: Litteraturvetenskapliga institutionen
  • Kontaktperson: Mats Rosengren
  • Seminarium

Allmänna seminariet – Retorik, tema Sanning

Ingeborg Löfgren: "Sanning, tolkning och grymhet – en läsning av Conant, Rorty och Orwell ur ett vardagsspråkkritiskt perspektiv"

Ordf.: Rosengren

Presentation
Att sanningsbegreppet är centralt i George Orwells dystopi 1984, torde för många vara en självklarhet, ett litterärt faktum snarare än en fråga öppen för tolkning. Ändå är det kring sanningsbegreppets relevans för romanen ifråga som en tolkningsstrid står mellan filosoferna Richard Rorty och James Conant. Rorty hävdar i sin häpnadsväckande läsning “The Last Intellectual in Europe: Orwell on Cruelty” att hela frågan om sanning är en ”red herring” i romanen; istället är det problematiken kring grymhet och ofrihet som boken handlar om. Conants text ”Freedom, Cruelty, and Truth: Rorty versus Orwell”, går i strid med Rortys tolkning, både såsom en läsning av Orwell och beträffande Rortys förståelse av sanningsbegreppet som sådant. Rortys läsning tar avstamp i hans neopragmatiska syn på sanning, medan Conants tar avstamp i den vardagsspråkfilosofiska traditionen efter Wittgenstein och Cavell.

I denna strid har vi ett exempel på när frågorna om litterär tolkning och sanning möts på tre plan: 1) I den konkreta tolkningsfrågan om sanningsbegreppets relevans i Orwells roman, 2) I frågan om vilken tolkning som kan sägas vara den bästa av dessa två – är då den tolkningen den “sanna” tolkningen? 3) I frågan om, och hur, läsning av skönlitteratur kan leda oss till filosofiska insikter och sanningar.

I denna text ska jag undersöka dessa frågor utifrån ett vardagsspråkkritiskt perspektiv. I artikelns första del kommer jag återge och förklara tolkningsstriden. I den andra delen utvärderar jag de olika tolkningarna tolkningsteoretiskt: vilken tolkning presenterar de mest övertygande argumenten och vad kan vi dra för vidare teoretiska slutsatser av detta? I den tredje och avslutande delen presenterar jag min egen läsning av vissa delar av Orwells roman och länkar frågan om sanning i romanen till tematiken ”levd skepticism”. Jag gör detta i dialog med de tolkningsinsikter jag menar att både Rorty och Conant uppvisar.